sERVICEROLL.

så gick man och blev hockeyänka till slut. jag ville ju inte det. faktumet att jag varit på fyra av deras hemmamatcher de senaste veckorna skrämmer mig. speciellt eftersom det är av helt egen vilja. jag gillar ju inte hockey. det är rörigt. varför blåste domaren? man ser inte vad som händer. var är pucken? det är förbannat kallt. jag var fast beslutsam om att inte engagera mig så mycket i det här. men det går liksom inte att låta bli och nu har jag gått in i en serviceroll. ibland tror jag att jag är för snäll. eller. jag vet att jag är lite för snäll. jag går in för hårt i vissa av mina roller.

sen tycker jag dock att det är otroligt viktigt att folk har intressen. jag umgås hellre med såna som faktiskt är aktiva med ett eller annat. man måste ju göra sånt man tycker är kul. önskar jag kunde bli lite bättre på det där jag också. sen gillar jag att vara ensam, trots min sociala förmåga. jag är ganska självständig. men.

i mitt senaste förhållande fanns det egentligen ingen roll att gå in i, mer än rollen som flickvän då. men när jag var tillsammans med r gjorde jag precis som jag gör nu. jag var uppe klockan alldeles för tidigt och fixade en massa för att han skulle iväg och spela fotboll. det var träningar här. matcher där. cuper och temadagar och fan vet allt. jag tvättade. fixade. och grejade en massa i allmänhet med hans intressen. nu är jag där igen. insnöad. jag vill inte. men ändå gillar jag det. mer nu än någonsin. egentligen är det äckligt. riktigt äckligt. men man är ju pysslig. och det är trots allt roligare att pyssla när någon annan får ut något av det. åtminstone om man får uppskattning. det får inte bli en vana. eller ett antagande. från den andres sida menar jag.

men jag räknar starkt med att jag skall bli fett försörjd när karln spelar högerback i vancouver canucks (varför vet jag ens att det finns ett lag i nhl som heter så?).

jag skulle gissa på att hälften av er som läser det här inlägget gör det med en kväljning. några kanske till och med med avsky. andra kanske inte. men de flesta trodde nog inte det här om mig. men vem gjorde det? jag ser det som en fas. typ.

ja jisses.

hjälp.