pUSS MIG.

ibland känner jag mig sådär fånigt förälskad. nej nu ljög jag. inte ibland. hela tiden just nu. och värst (är det verkligen ett bra ordval) är det när man pratat i telefon. vet ni vad jag menar? när man lägger på och ler sådär fånigt för att sedan krypa ihop till en liten boll i soffan och bara vara helt varm. kalla mig töntig. fine by me. jag bjuder på allt just nu. jag toknjuter. och det ska man. rätt som det är börjar allt gå på rutin. och man blir tryggkär istället för nykär. tryggkär är bra det också. men rutin är tråkigt. jag gillar nykär. rättelse. jag älskar nykär. finns det någon bättre känsla? jag hade ärligt glömt bort hur det kändes. efter ett år som tryggkär och nästan två år som självupptagen (dock helgrym) singel glömmer man sånt. men nu. nu är det andra bullar. och det slutar liksom aldrig att byggas på. tok-kär känns som ett hån. som världens största underdrift. nu är jag i det där stadiet där jag inte ens finner ord.

überkär.

kanske.