kRIGET MED MIG SJÄLV.

tänkte någonstans i mitt stilla (ha!) sinne att jag skulle skriva ett inlägg här. ett inlägg som skulle handla om nåt helt annat. istället återgick jag smidigt tillbaka in i mitt vanliga jag och blev förvirrad. och fundersam. det är ju trots allt det jag gör bäst. funderar. jag önskar att jag hade en bättre bästa (ha! igen) egenskap. men så verkar ju fallet inte vara. jag önskar också att jag hade så mycket karaktär att jag kunde ta bort min facebook. men det kommer ju inte hända.

jag önskar ibland att jag inte var så lättpåverkad. när det gäller småsaker. jag önskar att jag visste mindre än jag vet. men så är ju inte heller fallet. och man kan ju heller inte blunda. och nu tänker ni kanske vad har hänt? inte ett piss svarar jag då. bara en massa småsaker. som jag irriterar mig på. av ingen anledning alls. och det är ju det som är problemet. men vem kan ändra på det då? jo. jag. bara jag.

det är inte så lätt att ta tag i sig själv när man inte vet vart man ska. man kanske vet vad man vill. med det man vill är kanske inte alltid möjligt. åtminstone inte än på ett tag.

jag är förlorad i kriget med mig själv.