så har jag helt plötsligt en dag kvar på jobbet. det betyder att det är tre dagar kvar till jag åker. nyss var det flera månader. det är en del att fixa fortfarande. men jag ska inte tjöta (observera göteborgskan. måste förbereda mig mentalt inför fyra veckor med tre kvinnor av detta slag) om det här. det är ju därför resdagboken finns.
idag har lasse lugnat ner mig när jag kom hem från jobbet. det har varit mycket idag. nära dubbelt upp i kassan mot alla andra dagar. vilket innebär ungefär dubbelt så mycket att göra. då är det tur att lasse finns. har han så mycket klokt att säga. och ingen lugnar så bra som han gör. nästan inte i alla fall. men har man inte sin bästa karl nära. då får man ta den näst bästa. sålänge det finns kärlek med i bilden så löser sig det mesta ganska bra.
och på tal om det. jag har insett en sak. jag har aldrig känt mig så säker på någon. eller något. aldrig känt mig så säker som jag gör nu. jag känner knappt igen mig själv. jag vill liksom allt. allt. allt. allt.
en äckligt lycklig bild kommer här. nu ska jag dricka vin. vi hörs väl.
No comments:
Post a Comment