kommer ni ihåg den där speciella känslan man fick ibland när man var liten? som när man vaknade på sin födelsedag. eller när man skulle börja skolan. all denna förväntan och glädje som spred sig genom kroppen. det är en ganska sällsynt känsla när man blir äldre. men just nu är jag som ett barn på julafton. det låter ju hur fånigt som helst. men jag kan inte komma ihåg senast jag var så pirrig inför någonting som jag är nu.
jag som inte skulle göra så här. mitt motto som jag stal från håkan hellström är nu oficiellt förlorat. men ni skulle bara veta hur bra det känns. pirrig. fnissig. förväntansfull. rädd. och nervös.
tjugo timmar kvar.
1 comment:
jag är avundsjuk...och otroligt glad...tjo! saknar dig massor älskling, ses snart! du är bäst, glöm aldrig det! älskar dig! pussiluss
Post a Comment