då överlevde jag den dagen också. började med att deppa lite i sängen. till lite musik. till det att jag insåg att det inte tjänar någonting till. han kommer inte tillbaka för det. tyvärr. jag skulle kunna göra vad som helst för att få honom tillbaka hit. men det går inte. hur mycket jag än försöker. istället får man istället försöka gå vidare. leva sitt eget liv i hyllning till honom. bland andra.
så jag klev upp ur sängen. tog en dusch. försvann ut i livet igen. med många bra minnen.
jag kan bara inte förstå. att det redan gått tre år. men så länge han lever inom oss. så finns han.
Photo
6 years ago
No comments:
Post a Comment