jag kände dig aldrig. hann inte lära känna dig. men jag är glad för att jag fick träffa dig. om än bara en gång. vi fick växla ett par ord och jag fick säga det som var viktigast. det enda som jag egentligen visste om dig. vilken jävla talang du var. vilken röst du hade. och vilken artist du fortfarande är. du var väldigt ödmjuk när jag sa vad jag tyckte om dina verk och dina talanger. och jag tror att det var sån du var som person. men jag ska inte gå in på det. för jag kände dig aldrig.
jag kände dig aldrig. men jag lyssnade på din musik innan jag ens visste vem du var. det föll sig naturligt på något vis. mest eftersom du var min väns vän. men din musik tilltalade mig över den gränsen. jag hade nog hittat dig ändå. du var så förbannat duktig. jag är ledsen att jag aldrig fick vara med live. men det är väl också charmen med musik. även om du nu är borta så lever din musik kvar.
jag kände dig aldrig. och jag har väl egentligen inte rätt att uttala mig om dig. jag vet inte hur din situation var. eller vad du varit med om. men jag vet hur mycket dina vänner tyckte om dig. och det är det som gör så ont. jag vet hur många människor som saknar dig. som skulle ge vad som helst för en sista stund med dig. ingen hann säga farväl.
jag kände dig aldrig. ändå gick något sönder inom mig när jag fick det där sms:et. patte kejtson död. jag slutade andas. trodde det var ett skämt. men sånt skämtar man inte om. jag fick panik. jag tänkte på dina vänner. en speciellt. jag tänkte på alla du lämnat kvar i en ocean av frågor. jag tänkte på alla som klandrar sig själva för det som hände. varför såg vi inte något? men man ser inte sånt. det gör man bara inte.
jag kände dig aldrig. men ändå kommer jag aldrig glömma dig. minnet kommer att leva kvar. och inte bara hos mig. du var en omtyckt person. det vet jag. även om jag aldrig kände dig.
_______________________________
patte kejtson & arbetarna på spotify.
patte kejtson på myspace.
civilisationen på spotify.
_______________________________
det gör ont i mig. det gör ont i mig för jag vet hur ont det gör i dig. jag tänker på dig min älskade vän. du är som en bror för mig. du är en av de finaste personer jag känner. du har funnits i mitt liv längst av alla mina vänner tror jag. jag blir arg och ledsen när jag tänker på vad som hänt. ledsen över att du ska behöva gå igenom allt det här igen. arg för att du förtjänar inte det här. du om någon förtjänar inte det här.
du har mist en vän. en kollega. och en broder. jag önskar jag kunde vara där och hjälpa dig. men jag vill heller inte vara påträngande. men snälla låt mig få vara en del av allt. släpp in mig. jag bryr mig så mycket. mer än du någonsin anar.
jag finns här. och tänker inte gå någonstans. inte ens om du ber mig.
Photo
5 years ago
1 comment:
Din text beskriver ganska väl hur jag kände det när jag fick veta.
Efter första spelningen med Arbetarna på badholmen i Oskarshamn gick jag fram och berättade jag för Patte hur bra jag tyckte det var. -Han sken upp och tackade så mycket för berömmet. Efter det hälsade han alltid när vi sågs. Jag kände honom inte heller, men är liksom du glad att jag fick möjlighet att växla några ord med honom några gånger under de följande åren.
Jag såg fram emot hans stora genombrott, för det var jag säker på skulle komma...
Ikväll åker jag till Kalmar för att hedra Patte Kejtson under minneskonserten.
Post a Comment