ni anar inte hur ensam jag känner mig. jag vill inte klaga. jag gillar att klaga när det görs med glimten i ögat. när det är lite bittert och det ligger lite sarkasm bakom det hela. jag gillar att vara förbannad. men nu vill jag klaga på riktigt. inte för att jag egentligen har det dåligt. men jag är bara så himla ensam.
och jag vet. den och den är här. och vi och vi ska ses. men det blir ju aldrig. och det finns liksom ingen riktig här. klart jag har vänner. men ni vet. ibland vill man bara ha den där speciella. som ett syskon. eller en bästa vän. någon man bara kan gå hem till. och bara vara hos. utan att behöva fråga först.
och ändå känna sig trygg.
Photo
5 years ago
3 comments:
gulligt att du saknar mig så!
du har alltid lilla pappsen....!
ja du m, du är ju verkligen en person man kan gå hem till utan att det krävs någon planering eller förvarning.
tur jag alltid har pappa!
Post a Comment