hela sanningen.

här kommer den. hela sanningen.

sis har gått och kärat ner sig. i en kompis. i en kompis kompis. ja. kärt barn har många namn. det hände redan för ett tag sedan. för ett par månader för att vara ganska exakt. ni som läser bloggen. har läst om honom förr. och alla ni som umgås med sis normalt på universitet. känner mannen i fråga. därav valet att inte nämna namn. det blir så jobbigt då.

jag följde era råd. igår släppte jag bomben. jag vet inte hur det gick. mest dåligt. precis som sist. ja. ni läste rätt. jag har redan pratat med honom om det en gång. för två månader sen. efter det slutade vi mer eller mindre att höras. fram till för några veckor sen. det var han som hörde av sig. det är han som tagit initiativet till alla gånger vi träffats den senaste tiden. och så var det igång igen.

jag önskar jag inte kände såhär. jag vill inte. tycker inte om känslan. jag har ingen kontroll. men vad kan man göra. mer än att försöka gömma undan den. vilket inte funkar. uppenbarligen. och nu har jag åkt hem. och ska stanna på min ö i två månader. vad har jag gjort. eller var det bra kanske. hur är det med tajmingen.

problemet är. att jag inte kommer kunna tänka på något annat under hela min vistelse här hemma. jag kommer inte kunna träffa någon annan. inte göra något. men det värsta av allt är. att han kommer göra den exakta motsatsen.

vad har jag gett mig in på. nu ska jag inte höra av mig. inte förrän jag kommer tillbaka. och då får vi se vad som sker.

hjärtat blir min första reflex. men ibland sviker det. och man ångrar att
man inte följde hjärnan.

tack.